på söndagen styrde mathias ner mot valley center för att hämta bil och släp för att vi skulle kunna få med oss desoton. verkstaden som hade den sa att de kunde fixa växellådan men det skulle då ta flera dagar och cirka 3800 dollar! så tack men nej sa vi, alldeles för mycket pengar att renovera en gammal sketen låda för. vi andra åkte till zion nationalpark, ungefär 2,5 timmar från las vegas för att klättra lite i bergen.
när vi kom dit fick vi hoppa på en buss som tog oss in i parken, vi hoppade av vi angels landing trail, för det var den vi hade siktat in oss på (typ den värsta heheheh)
här har vi kommit en bit på vägen
sjukt jobbigt
den ena slingrande vägen efter den andre
till slut kom vi upp hit, och då hade vi "bara" denna sista biten kvar… ett smalt berg med stup på bägge sidorna, men klart att vi skulle ända till toppen!
jag, wilma och matte var så här svinpeppade, medans mamma inte alls var peppad…. haha
på vissa ställen hade man en liten kedja att hålla sig i…
klättringen tog på krafterna, så pauser var välbehövliga, här med vatten och äcklig energibar.
till slut var vi uppe på toppen av angels landing!!!
glada över överlevnad med bästa utsikten ever
efter en stund uppe på toppen, började vi klättra neråt igen. det var efter denna bilden jag skulle ta upp min gopro kamera ifrån min ficka och ta en bild med den också, som den helt enkelt bara gled ur näven. slipped my fingers. smet ifrån min hand. jag tappade den jävla gopro kameran. jag såg hur den studsade till lite mot klipp kanten innan den försvann ner för stupet. en konstig blandning av skratt åt min egen klumpighet och tårar över min klumpighet blev följden av detta. HUR KUNDE JAG TAPPA DEN??? men som den snälla damen bakom oss sa "better the camera then you, honey"
kan även tillägga att jag sett ut som en knäppgök hela vägen upp för jag hade haft den på huvudet för jag tänkte att det skulle bli en grym film…
nere on safe ground och en go pro fattigare, hoppade vi på bussen tillbaka till bilen. sen åt vi på en väldigt mysig resturang med världens godaste lemonad innan vi åkte tillbaka till vegas.
eftersom vi hade räknat med att komma från vegas på söndagen, hade vi ju bara rum på the palms till söndagen. så sista natten fick vi checka in på ett annat hotell, tog typ det första billigaste jag hittade och vi hamnade här. i världens minsta dubbelrum. haha, med extrasängen för wilma fanns det i princip ingen golvyta kvar i rummet. där mamma sträcker sig fram, är från toaletten, gick knappt ta sig in där utan att klättra, haha. men vi hade ganska kul åt det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar